Fodervärd till en Kitenga hund
Vi söker fodervärdar till kommande kullar år 2010 och för framtida kullar och eventuellt till lite äldre vuxna hundar. Både till tikar och hanar.
 

Oftast är det så att uppfödaren (i avtal kallad överlåtare, då det också kan vara en person som köpt in en hund för att sätta på foder) frågar en blivande valpköpare, som hon eller han redan haft kontakt med ett tag, om denne istället kan tänka sig att bli fodervärd. Men man kan också upprätta en kontakt innan en kull är född.

Det är lika viktigt att du som fodervärd känner att du har bra kontakt med uppfödaren och litar på att han eller hon tar väl hand om din hund! Då det är dags för en kull valpar eller en resa för att åka på utställning är du skyldig att lämna ifrån dig hunden.

Vi vill inte att en fodervärd ska bo alltför långt bort då det kan bli besvärligt att umgås/hämta hunden för umgänge, utställning, tävling eller parning. Max 10 mil.

När du hämtar valpen är det precis som att köpa en valp. Avtal ska skrivas och valpen ska vara veterinärbesiktigad, avmaskad och ID-märkt före överlåtelsen precis som alla andra valpar.

   
* Att vara fodervärd innebär att man tar hand om en liten valp (eller en vuxen hund).
   
* Man tar hand om den "utvalde" i en kull, den som uppfödaren velat spara själv
   
* Man blir en del av vår kennels arbete. Vi ser gärna att man har ett stort intresse för avel, utställning, meritering och träning. Vi hjälper gärna till att träna hunden och ser gärna att man följer med till utställningarna.
   
* Det kan även vara en bra inkörsport till din egen kennel och man får vara med om hur det går till i ett avelsarbete. Vara med på parning o kanske valpningen.
   
Men det innebär också en massa annat som man bör känna till innan man blir fodervärd!
   
* Hunden ägs fortfarande av uppfödaren och du som fodervärd förvaltar ett värdefullt avelskapital. Det innebär ansvar, vilja och intresse.
   
* Det är ett stort ansvar att vara fodervärd åt någon annans hund och därför ska det kännas rätt från början. Gå inte in i något där du inte känner förtroende för uppfödaren och dennes sätt att handha hundar och valpkullar.
   
* Tiken skall till uppfödaren senast 2v innan beräknad valpning. Vi låter alltid tiken gå med valparna tills de är 8 veckor gamla och vill då naturligtvis behålla tiken den tiden. Vi låter tiken själv bestämma när hon vill sluta dia sina valpar och den sista veckan brukar digivningen mer vara en social o närhets roll än just att dom får någon mjölk. Men detta är också otroligt viktigt.
   
* När ägandet har gått över till fodervärden så kan fodervärden fortsätta avla på tiken/hanen. Vi ställer naturligtvis upp och hjälper till med vår kunskap för fortsatt avel.
   
Två olika alternativ
   
* Fodervärdsavtal enligt SKK's information om Avtal från juridiska nämnden
 

Avtalet innebär att en uppfödare överlåter en hund utan att erhålla kontant ersättning. Hunden”betalas” istället genom att uppfödaren behåller avels- och/eller prov-, tävlings- och utställningsrätten.

För en hanhund gäller det antal parningar som överlåtaren och fodervärden kommer överens om i avtalet. Om en hanhund parar en tik flera gånger under samma löpperiod räknas det endast som en parning.

För tik gäller att överlåtaren har rätt till maximalt två valpkullar med minst en levande valp som uppnår fem veckors ålder per kull. Oavsett om uppfödaren har utnyttjat sina rättigheter eller inte, gäller avtalet som längst tills tiken uppnått fem års ålder och för hanhunden tills han fyllt sju år.

Har tiken haft sina avtalade två kullar innan hon fyllt fem år övergår hon i fodervärdens ägo så snart dessa kullar är födda och valparna blivit gamla nog att lämna tiken. Detsamma gäller när hanhunden har uppfyllt sitt parningsantal. Fram till dess att avtalets villkor är uppfyllda är det överlåtaren som innehar äganderätten men så snart villkoren är uppfyllda övergår äganderätten till fodervärden.

En överlåtare kan aldrig tvinga en fodervärd att ”köpa ut” hunden om överlåtaren inte avser att använda sina parnings-, avels- eller tävlingsrättigheter. Om både överlåtare och fodervärd däremot är överens, om att hunden ska övergå till fodervärden i förtid så kan de avtala om detta. De bör då upprätta ett avtal som tydligt talar om att fodervärdsavtalet upphör att gälla och att äganderätten övergår på fodervärden. Om fodervärden inte kan ha hunden kvar är överlåtaren skyldig att ta tillbaka den och ingen av parterna har rätt att få ersättning av den andra.

Syftet med att placera ut en hund på foder är oftast att kunna bedriva långsiktig och genom-tänkt avel även om man som uppfödare inte har möjlighet att behålla alla eventuella avelshundar som man skulle vilja ha hemma i sin kennel.

För att få en bra relation mellan överlåtare och fodervärd är det viktigt att båda parter noga
läst igenom avtalets villkor och har en realistisk uppfattning om vilka förväntningar man kan
ha på varandra. Det kan också vara bra att inse att överlåtare och fodervärd kan behöva ha en tätare kontakt än vid en försäljning.

Från att tidigare ha maximerat antalet fodervärdstikar för varje uppfödare till fem stycken,
säger grundreglerna nu att en person får hålla som mest tio hundar d v s såväl tikar som hanar hos fodervärd. Det är värt att notera att som fodervärdshundar räknas samtliga hundar där uppfödaren har försäkrat sig om avelsrättigheter (se även köpeavtal med bibehållen avelsrätt).

Även om en överlåtare äger hunden till dess att avtalet är uppfyllt, kan inte denne komma
och hämta hunden hos fodervärden på grund av att man till exempel har olika syn på hur hunden ska skötas eller uppfostras. En fodervärd kan i princip enbart bli fråntagen hunden om det kan bevisas att denne missköter hunden eller om det i allmän domstol slagits fast att fodervärden agerat i strid med avtalet.

   
* Köpeavtal med bibehållen avelsrätt
 

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt innebär att valpen/hunden säljs till halvt ordinarie pris.
Resten av hundens värde erläggs genom att uppfödaren behåller avelsrätten d v s rätten till en valpkull (om minst en valp som uppnår fem veckors ålder) för en tik eller tre parningar för en hanhund.

Köpeavtal med bibehållen avelsrätt kom 2006 som en ersättning för s k ”halvfodervärdsavtal”
som tidigare förekommit i olika former. Köpeavtalet är obligatoriskt att använda. De gamla formerna för ”halvfodervärdsavtal” är således otillåtna att använda enligt grundreglerna.

Äganderätten för hundar som är sålda enligt detta avtal övergår till köparen vid överlämnandet och inte efter att uppfödarens avelsrättigheter utnyttjats. Detta är en stor skillnad mot fodervärdsavtalet där ju äganderätten övergår till fodervärden först när avtalets villkor är uppfyllda, alternativt tiden för avtalets giltighet löpt ut.

Enligt köpeavtal med bibehållen avelsrätt gäller avelsrätten för såväl tik som hane till dess att hunden fyllt 5 år. Har avelsrätten inte utnyttjats dessförinnan förfaller den utan rätt för överlåtaren att få någon ersättning.

Vid köp med bibehållen avelsrätt är det viktigt med ett gott samarbete och en bra relation
mellan uppfödare och köpare. Det är därför angeläget att båda parter noga läst igenom avtalets villkor, såväl framsida som baksida, och att båda har en realistisk uppfattning om vilka förväntningar man kan ha på varandra.

Uppfödare och köpare behöver tillsammans noggrant gå igenom vad som krävs för att uppfödaren ska kunna utnyttja avelsrätten. För somliga raser fordras hälsoundersökningar, i vissa fall mentalbeskrivningar, för avelsdjur. Vilka särbestämmelser som gäller för olika raser framgår av SKKs registreringsbestämmelser.

I köpeavtal med bibehållen avelsrätt finns det inte reglerat hur eller vem som ska bekosta och/eller genomföra dessa undersökningar/prov. Av den anledningen bör uppfödare och köpare upprätta en bilaga som klargör vad som gäller. Som huvudprincip bör den som innehar avelsrätten svara för de för aveln nödvändiga veterinärundersöknings-/ provkostnaderna. Inom SKK pågår ett arbete med att ta fram en standardiserad bilaga till köpeavtal med bibehållen avelsrätt till stöd för såväl uppfödare som köpare.

Man bör i även samband med avtalsskrivningen komma överens om vilka meriteringar i form av utställning/ prov som uppfödaren ska ha möjlighet att genomföra.

   
Varför lämnar vi då ut en hund på foder?
   
*

Hundavel innebär långsiktig planering. Det kan ta åratal att komma i närheten av det avelsresultat man drömmer om. Var kombination som görs är intressant och man skulle behöva spara material från varje kull men tyvärr är det inte alltid så att man har möjlighet att husera dessa valpar med den där extra intressanta stamtavlan eller den troliga exteriören etc etc. när den har anlänt. Kanske har man redan för många hundar i huset eller så finns andra skäl till att valpen inte kan stanna kvar i kenneln.

   
* Att överlämna sin valp till en fodervärd är ett stort steg för oss uppfödare, som måste känna att vi har förtroende för och ett samspel med fodervärden. Det måste kännas rätt från början. Uppfödare och fodervärd kommer ju att ha ett mångårigt samarbete, så det gäller att man trivs med varandra och kan kommunicera, för valpens bästa och avelns bästa.
   
* MEN: överlåtare och fodervärd kan, när allt stämmer, ha mycket roligt tillsammans: gå kurser och åka på utställningar, heja på varann på lydnadstävlingarna eller bara utbyta glada erfarenheter av samvaron med hunden. Det ska vara kul att vara fodervärd - och att ha en fodervärd!